Riksdagsledamot Gulan Avci röstar ja för ett erkännande

POLITIK Alliansen med Moderaterna i spetsen har lagt järnvägsskenorna och bultat fast syllarna i seyfofrågan. Deras linje är att inte erkänna folkmordet på syrianer/assyrier/kaldéer, armenier och pontiska greker som inträffade i Turkiet i början av 1900-talet.

Det finns dock borgerliga politiker som har en uppfattning som går stick i stäv mot den gängse uppfattningen. Folkpartisten Gulan Avci tänker rösta i riksdagen imorgon. Bahro Suryoyo har intervjuat riksdagsledamoten för att höra hur hon förhåller sig i frågan.

Kommer du att erkänna Seyfo på torsdag?
-Ja, det kommer jag att göra.

Kan du motivera din ståndpunkt?
-Det är viktigt att Turkiet gör upp med sitt förflutna. Människor som föll offer för Seyfo måste få upprättelse. Överlevande och anhöriga måste också få läka sina sår och gå vidare. De har väntat i 95 långa år. Därför tycker jag det är dags för Sverige att ta sitt ansvar.

Varför tror du att alliansen är emot ett erkännande?
-Alliansen består av fyra partier, och det finns en överenskommelse mellan partierna att inte erkänna folkmordet denna mandatperiod. Alla är överens om att det var ett folkmord, folkpartiet och kristdemokraterna har även lagt ett särskilt yttrande till betänkandet från utrikesutskottet som öppnar för nya ställningstaganden och beslut nästa år, om det inte går igenom i morgon (vilket jag hoppas att det gör).

Kan politiker inom Alliansen som väljer att rösta för ett erkännande äventyra relation till partiet och allianssamarbetet?
-Det är klart att det är viktigt att man håller sig till överenskommelser, men samtidigt lever vi i en demokrati, och i slutändan är det upp till var och ens samvete om man vill rösta med allianslinjen eller avvika. I Folkpartiet har vi högt i tak och mitt beslut har respekterats fullt ut, eftersom vi i grunden har samma syn.

Hur tror du utgången kommer att bli på torsdag?
-Oj, det är svårt att säga, men jag hoppas givetvis att folkmordsmotionen går igenom. Det vore en milstolpe för svensk utrikespolitik, och jag är övertygad om att det på längre sikt skulle stärka Turkiets demokrati- och försoningsarbete.