Förnekandet har blivit ett erkännande - Seyfo erkänt i riksdagen

SEYFO Förnekandet har vänt till ett erkännande. Efter många års slit och kamp av otaliga personer och organisationer har nu den svenska riksdagen erkänt folkmordet Seyfo, med en rösts marginal. Vårt folk har fått en viss upprättelse och nu kan en försoningsprocess påbörjas.

Den rödgröna oppositionen hade föreslagit att erkänna folkmordet på syrianer, armenier, assyrier, kaldéer och pontiska greker under första världskriget i osmanska riket, nuvarande Turkiet. Alliansen avvisade förslaget med hänvisning till att politiker inte ska skriva historia.

Men tre borgerliga riksdagsledamöter Gulan Avci (FP), Agneta Berliner (FP) och Kristdemokraten Annelie Enochson deklarerade i debatten att de skulle rösta med oppositionen. Ytterligare en borgerlig ledamot, den avhoppade moderaten Göran Thingwall, gjorde även han samma sak.

Här nedan kan ni följa hela riksdagsdebatten.

1. Carina Hägg (S)

Hon fokuserar sitt tal på folkmordet och nämner att Fredrik Reinfeldt tidigare i sitt besök till Södertälje sagt att han vill arbeta för ett erkännande av folkmordet om han blev vald till statsminister. Turkiet måste skapa en försoningsprocess med de folk som drabbats av detta folkmord. Relationen mellan Turkiet och Armenien är på bättringsväg. Det är viktigt och ett erkännande måste prövas noga och omsorgsfullt. Vi vill välkomna Turkiet i EU, men jag vill understryka vikten av närmanden mellan Turkiet och Armenien fortsättningsvis. Vi välkomnar ett erkännande av folkmordet!

2. Hans Linde (V)

Vi äger möjlighet att i denna kammare att ta beslut som skapar möjligheter för människor i framtiden. Jag vill ta tillfället i akt att använda min talartid för att fokusera på en fråga, seyfo-frågan. 1915 mördades mördades ca 2,5 miljoner kristna, syftet var att utrota dessa och det var just ett folkmord! Det har aldrig funnits något tvivel kring detta i vårt land. Det vanligaste argumenten mot ett erkännande har varit att vi som politiker inte ska skriva historia. Men precis som vi riksdagsledamöter inte ska skriva historia, så har vi en plikt att förhålla oss till historiska fakta och erkänna att det just var ett folkmord! Vi måste hindra arbetet att liknande folkmord kan inträffa i framtiden. det finns än idag trakasserier mot vissa grupper i det turkiska samhället. Ska Turkiet kunna bli en demokratisk stat måste de göra upp med sin historia. Vi kan erbjuda upprättelse , ett trauma för de överlevande och deras barnbarn. Vi som skanar släktingar som varit med om detta folkmord,

Så här skrev Susanne t ex i ett brev till mig:

"Vi kan inte gå vidare med våra liv, jag har en önskan att Sverige ska visa vägen och erkänna folkmordet och hjälpa oss bearbeta smärtan vi fått leva med".

Sverige har modet att stå emot detta motstånd mot att erkänna folkmordet idag.

3. Bodil Ceballos (MP)

Vi har blivit mejl-bombade om att vi ska erkänna folkmordet senaste tiden. Sveriges Riksdag beslutar inte om folkmord. Vi tar ställning till ett antal motioner som vi tagit del om som handlar om att Turkiet ska erkänna händelse som inträffade för ca 100 år sedan. Det har skett många folkmord mot mänskligheten tidIgare. Folkmordet mot judarna är det mest välkända idag. Utifrån den forskning som finns skulle inte det dåvarande folkmordet som inträffade 1915 enligt vissa kriterier inte bedömas som folkmord idag. Det är få länder som har "rent mjöl i påsen" rent historiskt sett, däremot är det varje lands ansvar att be om ursäkt för tidigare brott. Ett erkännande leder inte till försoning utan kan öka klyftan mellan olika grupper. Alla riksdagspartier är för ett EU-medlemsskap för Turkiet, men det är inte ett krav att de ska erkänna folkmordet.

På kort sikt rör det upp känlsor, men på längre sikt tror jag det ger positiva effekter.

4. Gustav Blix (M)

Jag håller med om mycket av det som sagts, det är en otrolig tragedi , då det har slagit sönder familjer och länder. Om det var så enkelt att vi kunde läka sår genom politiska beslut så hade det varit väldigt bra. Men vi kan inte ta dessa beslut. Däremot kan vi diskutera dessa frågor öppet och vi måste ge forskningsinstitut fria händer att utreda historien. Folkmordet ska avgöras av juridiska instanser, men inte av vår Riksdag.

Idag anser många ledande historiker att det var ett foolkmord, men på senare år har det tagit intiativ att skapa försoning mellan olika grupper. Det har skett en positiv effekt och en rad böcker skrivits samt uppmärksammats i turkisk media. Vi moderater ger fullt stöd för denna process. Men ett erkäönnan de av folkmordet kan skada relationer länderna emellan och mellan olika grupper. Vi moderater står fast vid försoning, men det sker mellan människor och inte genom att politiker skriver historia.

______
Hans Linde replikerar på hans tal och säger att Moderaterna viker sig fegt i denna fråga. Varför är det så att Moderaterna viker sig och påverkar andra att driva denna linje. Vad har Sverige att förlora om vi erkänner detta folkmord? det kostar oss ingenting, de andra utan att det blev några större konsekvenser av beslutet. Vi måste vara beredda att betala detta pris, vi ska låta de anhöriga fp läka såren, du lyssnar inte på de drabbade som överlevt denna tragedi, det är inte vi som drivit fram denna fråga!

______
Gustav Blixt fortsätter tala om att beslutet inte läker några sår.

______
Hans Linde berättar att det är modigt att han sätter sig över offren och berättar om hur deras trauma ska komma till ett slut. Vi i Riksdagen kan skicka signaler och visa att vi bekräftar deras lidande och upprättelse. Du säger att ett krav skulle skapa söndring i Turkiet, men det är ett uttalande utan respekt. Carl Bilds sa nyligen i svensk radio, glömmer vi bort historien kommer vi förlora möjligheten att forma framtiden.

______
Gustav Blixt berättar att de känner starkt från de ögonvittnesskildringar som berättats av berörda som varit med i detta folkmord. Men vi kan inte lösa denna fråga genom en enkel omröstning, utan det är en lång process. Jag vill poängtera att vi inte förnekar att ett folkmord har skett. Det är inte vi som ska lösa denna fråga här idag. Det här handlöar om vilka som ska skriva historia, det här är en viktig fråga.

______
Carina Hägg säger att det är förvirrande att Gustav Blixt går emot Fredrik Reinfeldts tidigare uttalande kring folkmordet.

______
Gustav Blixt replikerar och menar att Carina Hägg och Hans Linde borde ge denna fråga vidare till folkmordskonvention istället, är det verkligen politiker eller andra juridiska experter som ska avgöra detta?

______
Carina Hägg: Vad gör ni av makten egentligen? Varför håller ni inte era löften som statsministern uttryckt tidigare?

______
Gustav Blixt säger att de vill gå till botten med det som hänt och ge offren upprättelse. Men det får man inte genom att rösta i en så historiskt laddad fråga. ¨

______
Bodil Ceballos: Ni talar om försoning. Men man kan se på två sätt. man kan lägga locket på eller genom att diskutera frågan och genom att erkänna att det som skett verkligen har skett. Förövaren vill ju hellre välja linjen "lägga på locket" och det är det Gustav Blixt ger uttryck för när han går på Turkiets linje att förneka att det inträffat något folkmord. Ska vi npå en försoning måste vi gå de drabbades, folkmordet pågår än idag, för det är just förnekelsen som är folkmordet för de anhöriga idag! Varje land måste göra upp med sin historia. Försoning kan bara fås genom ett erkännande!

______
Gustav Blixt: Det här är ett känsligt ämne som inte vi 349 riksdagsledmöter ska fatta beslut om. Det finns bättre vägar att nå den försoning som ni talar om. Precis som Sverige lämnat oförrätt som begåtts under historiens gång.


5. Kerstin Lundgren (C)

Ett erkännade är en fråga som ska vägas mycket noggrant, men är en fråga som ska ligga på Regeringens bord. Turkiet är ett land som vi vill hälsa medlemmar i EU och leva upp till Köpenhamnskriteriernas, det handlar om demokrati och Turkiet som rättsstat samt mänskliga rättigheter.

Jag som levt flera år i Södertälje, har skickat in motioner som riksdagsledamot tidigare om folkmordet på kristna grupper så har det varit och är viktigt att öppna debatten kring historien och är ett stort ansvar. Debatten har blivit öppnare, men vi har sett motgångar och bakslag som t ex mordet på Hrant Dink. Nationella parlament och regeringar har ett ansvar och spelar en viktig roll. Men vi har också ett internationellt rättssystem som används för att hantera dessa frågor. Vi ska skapa förutsättningar för domstolar att avgöra sådana här frågor,

När överlevande berättar om det som hänt så tror vi på det de säger, vårt ställningstagande här idag går inte emot att ett folkmord verkligen skett. Det vi säger är att denna fråga inte ska avgöras av oss.

______
Carina Hägg: Under denna mandatperiod har de hållt en linje. Jag vet inte hur hon tänkt rösta på här idag. Men skriver man en motion och uttrycker sig om folkmordet, så ska man stå för det man skriver.

______
Kerstin Lundgren:

Jag skrev en motion som enskild ledamot och tycker det är viktigt. Socialdemokraterna valde att byta linje på sin kongress, men vi har gjort en överenskommelse, så jag fäörvånar mig över att Carina Hägg reagerar på den hållning som vi håller.

______
Hans Linde: Jag har läst Kerstins anförande i 10 min, men vad är egentligen partiets hållning? Politiker ska inte skriva historia, men Carl Bildt har inte valt att hålla tyst om det som hände under 1915 och har kallat det en tragedi. I en tragedi finns inga förövare, men att mnörda miljontalks kristna är ingen tragedi utan bara ett folkmord. Jag vet att Kerstin är från just Södertälje och träffat och lyssnat på efterlevandes beskrivning av folkmordet. Tänker du då att det är en tragedi eller ett folkmord?

______
Kerstin Lundgren: Politiker ska och kan inte döma. Det finns regimer där politiker ställer sig i domstolens ställe, låt oss inte begå samma misstag. Det handlar inte om förnekelse, utan det handlar om människor fördrevs och massakrerades av en medveten politik och jag hoppas man ska kunna komma tillrätta med en försoningsprocessen.

______
Hans Linde: Det som hände 1915 kan vi inte säga "Njaa.." till utan vi har ett ansvar att förhålla oss till historiska fakta, precis som vi förhåller oss till folkmordet på judar eller det som skedde på Balkan. Varför nämns inte FN:s paragraf där det står att det inte finns någon preskribitionstid för att fastställa folkmord. Varför denna tystnad då? Jag måste fråga: det är ju 20 länder som erkänt folkmordet och senast nu USAs utrikesutskott, menar då Kerstin att de handlat fel?

(Applåder från läktarna och talesmannen påpekar att detta inte är tillåtet)

______
Bodil Ceballos: Vad är vår uppgift här om vi inte får tycka något?

(Nu talas det mest om andra ämnen än just Seyfo-frågan)  

6. Erik Ullenhag (FP)

Han menar att vi har en hel rad andra med brott som måste erkännas om vi erkänner folkmordet. Det är internationella rättsinstansers uppgift att behandla denna fråga. Talet innehåller även kritik mot Vänsterpartiet som han menar fått för stor roll i utrikespolitiken och hänvisar till ett tal av Göran Persson.

______
Hans Linde: Han tycker det är märkligt att Fredrik Malm inte närvarat under denna debatt. Han menar att de är ense om folkmordsfrågan, trots att de normalt vis har skilda åsikter kring många frågor. Jag är förvånad över att Folkpartiet säger nej till erkännandet av folkmordet nu. Tidigare har man lovat att kämpa för ett erkännande, men nu när det finns en rejäl möjlighet att erkänna folkmordet, så fegar ni och sviker folket det vallöfte ni tidigare gett.

______
Erik Ullenhag: (han fortsätter att rikta kritik mot Vänsterpartiet, något som egentligen inte hör till denna debatt)

______
Hans Linde: Han väljer att prata om annat än det som är på egendan nu. Den motion som vi har att behandla, Fredrik Malm, Folkpartiets utrikespolitiska talesman är för ett erkännade av folkmord. Jag får inte ihop retoriken, varför man inte kan erkänna folkmordet på de kristna 1915. Varför sviker ni detta vallöfte?

______
Erik Ullenhag: Det jag säger är att det inte brukar vara Sveriges Riksdag som ska driva igenom dessa frågor. Internationella brottsdomstolen är en instans som borde driva igenom sådana frågor. Det stärker folkrätten på sikt. Han påpekar också att Socialdemokraterna har vänt i denna fråga kring folkmordet.

______
Carina Hägg: Det är inget nytt att vi från de rödgröna vill driva fram denna fråga. Hon anklagar Erik för att inte respektera andra politikers ståndpunkt när de inte har samma uppfattning kring olika frågor.

______
Erik Ullenhag: Han menar att Carina och hennes parti ska vara konsekventa, att erkänna alla brottsdåd i historien om de erkänner folkmordet på de kristna 1915.

______

______
Erik Ullenhag: Han menar att Carina och hennes parti ska vara konsekventa, att erkänna alla brottsdåd i historien om de erkänner folkmordet på de kristna 1915.

______

7. Holger Gustavsson (KD)
Hela tiden har det varit Riksdagens hållning att andra instanser ska döma för dessa brott som skett. Frågan om folkmord är inget undantag. Vi har fått många brev om att vi ska erkänna folkmordet och lika många som är emot ett erkännande. Han undrar hur vi ska ta itu med sådana här frågor i framtiden. I sakfrågan om det är ett folkmord har saken utvecklats i samband med historiska källors redogörelse av vad som hänt. Ett ställningstagande att Sverige ska erkänna ett folkmord   På olika håll i världen har sådana beslut tagits, ett 20-tal länder. I och med dessa ställningstaganden har man gjort ett undantag vad gäller juridisk prövning.
______
Carina Hägg: Det återstår att se hur de borgerliga ställer sig i denna fråga. På vilket sätt

______
Hans Linde: Ingen seriös forskare kan idag bestrida att det var ett folkmord som skedde. Så hur kan Holgersson mena att historiker ska avgöra denna fråga. De är eniga i denna fråga och säger samma sak. Visst, vi kan tycka att det hela ska avgöras i en juridisk process, men det säger inte att Turkiet kommer vilja gå med i en sådan process. Ert part har starkt stöd hos det folk som nu vill få folkmordet erkänt, så vad säger ni till dom nu när ni går emot detta?

______
Holger Gustavsson: Holgersson: Vi vill erkänna folkmordet, men vill avvakta tillsvidare. Vi håller fast vid att det blir ett juridisk process i denna fråga.

______
Hans Linde: Det är ett faktum att 5 av 7 partier vill erkänna detta som ett folkmord!

______
Holger Gustavsson: Folkmordet kan man göra ett undantag med när man har en bredare majoritet för att rösta igenom denna fråga.

______
Bodil Ceballos: Vi kan inte ställa de snavariga till svars direkt vid ett erkännande. Men vi har ändå en försoningsprocess att verka för. Ska man nå en försoning mellan olika folk där en del folk drabbats väldigt hårt så måste man utgå ifrån de drabbades perspektiv. Jag utgår ifrån att kristdemokraterna att försoningsprocessen är väldigt viktigt. Hur ska man nå en försoning utan att Turkiet erkänner att det var ett folkmord. Jag tror inte man kan nå försoning och låtsas som ingenting kommer inte lösa något.

______
Holger Gustavsson: Vi vill arbeta för ett erkännande i framtiden, men det finns bekymmer där man försöker mötas idag i försoning, men frågan är om vi hjälper till genom att erkänna detta folkmord eller om vi istället hämmar relationerna mellan olika folkgrupper. Vi har påbörjat på vägen mot ett erkännande och inväntar ett starkare stöd och då tror vi att det ger bättre resultat.

______
Bodil Ceballos: Jag tycker vi redan har ett brett stöd för att erkänna detta som ett folkmord. Jag tror inte detta sätter käppar i hjulet för en försoning. Jag tror snarare det är påtryckningar utifrån som gör att Turkiet vill närma sig en bättre situation för alla folkgrupper i Turkiet, där de kan leva i fred och harmoni med varandra.

______
Holger Gustavsson: Problemet är att de som sitter vid makten idag inte kan ställas till rätta för det som hände under folkmordet. Vi väntar med ett erkännande av folkmordet.

8. Yilmaz Kerimo (S)
Den stora utrensningen av kristna skedde under 1915. Resultatet blev att den kristna civilisationen i princip utplånades i landet, Seyfo är en levande del av de anhörigas vardag. Det finns tydliga paralleller där regimer genomfört massakrer som den i Kambodja och Ryssland. Det kräver varsamhet att diskutera denna fråga, men vi ska som Carl Bildt sagt: ”Erkänna det vid dess rätta namn”. För mig och mina landsmän handlar ett erkännande handlar det om att få världssamfundet stöd och erkännande. 1915 fördömde de allierade ett brott mot armenierna som ett brott mot mänskligheten. Även i Sverige uppmärksammades talades sa Hjalmar Brantling, ett fullt organiserat folkmord nämnde han. Det är politikers ansvar att erkänna det politiska faktum som folkmordet är. Har de andra länderna gjort fel som erkänt folkmordet menar ni? Det är bra att vi tycks bli fler och fler som tycker att ett erkännande är viktigt. Ett erkännande är ett oerhört viktigt steg för att få upprättelse för offren och de anhöriga. Ingen har här förnekat att folkmord ägt rum, men ändå vill man här inte erkänna folkmordet. Det är politiskt och moraliskt viktigt att detta inte ska inträffa igen. Så länge inte Sverige konfronterar Turkiet så kan inte Turkiet bli ett öppet och fritt samhälle. (Applåder förekommer efter Yilmas Kerimos tal)

9. Mehmet Kaplan (MP)   Han talar mer av att ett erkännande kan sätta ”käppar i hjulet” för det som han anser är en positiv utveckling i Turkiet senaste tiden. (Återigen ber hon åhörarna undvika att störa med applåder och uttrycker även att talaren Mehmet överskridit talartiden med 70%)

10. Nikos Papadopoulos (S) Turkiets medlemskap avgörs hur de förhåller sig till mänskliga rättigheterna. Alla vi som är ättlingar till folkmordets offer säger att detta är ett folkmord som drabbar ca 3,5 miljoner människor. Vi måste våga nämna saker vid dess rätta namn. Turkiet har hindrat forskare att öppna de historiska arkiven och få fram sanningen kring vad som hände. Forskning vid Uppsalas universitet vittnar också om vad som hände. Han hänvisar till flera källor som styrker att det var ett systematiskt folkmord som ägde rum. Menar de att FN, EU och 20-talet länder har fel i den här frågan? Turkiet behöver göra upp med sin historia och blicka framåt. Idag har vi chansen att öppna för sanningen för alla offer och anhöriga som lidit tillräckligt. Jag vill citera ordförande i USAs utrikesutskott: ”Turkiet är en mycket viktig stat och lojal mot USA, men Turkiet kan inte blunda för det som hände armenier”. (Fru talman påpekar även att åhörare kan få lämna lokalen om de inte respekterar ordningen)


11. Amine Kakabaveh (V) Det är inte Riksdagens ansvar att skriva historia. Men brott mot minoriteter måste erkännas! Folkmordet på armenier och andra kristna måste erkännas av den turkiska staten. Turkiet har begått flera liknande brott tidigare, därför är det viktigt att andra brott också erkänns. Sedan ägnar hon en längre tid åt att tala om andra frågor än just Seyfo-frågan.


12. Mats Pertoft (MP) Forskningen är entydig, men varje gång vi låter bli att inte rösta fram ett folkmord så får folkgrupper uppleva ett nytt folkmord. Sverige är ett av de länder som starkast stöttar Turkiet och deras väg in i EU. Men demokrati kan aldrig innebära att blunda för orättfärdigheter. Det vore ett stort steg om vi kunde få fram ett erkännande här idag, där vi pressar och stöttar Turkiet att respektera de mänskliga rättigheterna.


13. Gulan Avci (FP) Jag är född i Turkiet, men är kurd. En gång i tiden levde där hundratusentals kristna i området. Hon erkänner att sitt eget folk också deltog i folkmordet. Hon säger även att det fanns kristna och muslimer som hjälpte varandra under folkmordet. Det fanns en ledning som utropade heligt krig mot de kristna. Det fanns inga tv-kameror som kunde rapportera vad som hände 1915. Det var ett folkmord i flera aspekter. Dödsmarscher pågick och de slogs ihjäl om de inte orkade eller slängdes i floder, män ock kvinnor dödades och deras tillgångar och hus konfiskerade samt åkrarna brukades av andra. Om inte folkmordet skett hade de funnits i miljontals idag. Min egen släkt deltog i folkmordet deltog i folkmordet, men även andra som skyddade de kristna. Det är en skyldighet för mig att detta folkmord erkänns! De kristna var inget hot mot det osmanska riket, men ändå dödades de i detta folkmord. Jag vill vrida folkmordet fram till 1980. På samma sätt som de förnekat att de kristna utsatts för folkmord och än idag förnekas vi kurder som ett folk idag. Jag vill inte straffa Turkiet, orsaken är att min släkt bor kvar i Turkiet. På samma sätt som min släkt vill att Turkiet ska vara ett bra land vill jag också att Turkiet ska vara det. Jag hoppas vi idag kan få ett slut på 95 års lidande!!! Såren måste få läka, om de inte får det tror jag inte vi får en ärlig försoningsprocess.


14. Annelie Enochson (KD) ”Förföljelserna mot armenierna har fått hårresande proportioner. Det beskrevs som armeniernas utrotande då folkmordet ägde rum”. Från världens alla hörn rapporteras det att det verkligen var ett folkmord med tillförlitliga källor. Nu är det politikernas ansvar att se till så detta inte bara erkänns som en katastrof, utan ett folkmord. Det är märkligt att inte erkänna folkmordet när 20-talet länder redan gjort det. Varför är det så viktigt för mig? 1. Det är ett folkmord eller så är det inte det, det finns inget mittemellan även om det inträffade för 95 år sedan. Om Tyskland gjort upp med förintelsen så ska även Turkiet göra upp med sitt historiska förflutna. Hon tackar även de överlevande som tagit sig till kammaren idag. Hon hänvisar också till en artikel i tidningen Dagen som just behandlar folkmordet och en överlevande kvinna som berättar om vad hon varit med om. ”Min sista önskan i livet är att de erkänner det som jag har sett och upplevt!”


15. Jacob Johnson (V) Jacob yrkar också på att folkmordet erkänns.


16. Agneta Berliner (FP) Det finns få saker som vi är så känsliga inför i det här landet och det är ett förnekande av sådana grymma brott. Vi reagerar starkt på förnekelse av foolkmordet. Motsatsen till att förneka är att erkänna folkmordet. Massmordet på kristna minoriteter drabbade miljontals kristna där systematiskt folkmord utfördes. De flesta dödades under 1916-1916, men det försiggick ända fram till 1923. Kvinnor våldtogs, människor avrättades, heliga byggnader förstördes och hunger och tröst gjorde att hundratusentals människor dog. Ett erkännande handlar om rätten till yttrandefrihet, alla människors lika värde, frihet och respekt för dessa människor. Folkmord är brott mot mänskligheten och historien har betydelse för hur vi lever våra liv idag. Ett förnekande förbereder vägen för framtida förtryck. Att gömma och glömma är ett sätt att kunna upprepa det fruktansvärda igen. Dagens politiker kan inte belastas för det som hände, men de har ett ansvar att inte förneka vad som egentligen hände. Utan erkännande blir vägen för försoning svår. Vi är Sveriges folkvalda representanter, ett erkännande handlar om att erkänna det lidande som många människor fortfarande lider av. Jag har bestämt mig för att ta ställning! Jag har sett ert lidande, jag kan förnimma ert smärta. Det här är inte ett brott mot er bara utan mot hela mänskligheten.


17. Esabelle Dingizian (MP) Sanningen har kommit ikapp oss. Jag vill bara säga till alla anhöriga. Om det mot all förmodan blir så att folkmordet inte erkänns, så ge inte upp kampen mot rättvisan. Snart får vi se en annan regering!  

18. Lennart Sackredéus (KD) Den här frågan ska upprepas varje år tills Sverige äntligen erkänner folkmordet! Sverige är redo att erkänna folkmordet nästa år!

VOTERING SKER INOM KORT!

88 ledamöter är frånvarande och deltar inte i omröstningen.

Hur kommer detta avgöras?

En väldigt viktig fråga avgörs inom kort. Ska Sverige äntligen våga ge vårt folk det erkännande vi så länge kämpat för och ge upprättelse för alla våra förfäder samt de anhöriga som fortfarande får lida av detta fasansfulla folkmord.

NU AVGÖRS SEYFO-FRÅGAN!

DEBATTEN OCH VOTERINGEN ÄR AVSLUTAD!

SEYFO ÄR ERKÄNT AV SVERIGES RIKSDAG!!!

JA - 131 RÖSTADE FÖR ETT ERKÄNNANDE.
NEJ - 130 RÖSTER MOT ETT ERKÄNNANDE.