Professor Charles G. Häberl har forskat i jämförande historia och språkvetenskap. Hans intresse för språk och historia började i amerikanska delstaten New Jersey där modern var verksam lärare.
”Hon insåg att jag var intresserad av forntida civilisationer och kulturer redan i tidig ålder och gjorde allt hon kunde för att uppmuntra mig i detta intresse. Jag följde t ex med henne till olika museer i New York City och under mina studier längre fram växte så småningom intresset för historia och språk.”, berättar professorn.
Hans intresse för arameiska (syrianska) språket och kulturarvet kom först när han introducerades i kursen för nordvästlig semitisk epigrafik (inskriftsforskare). I denna kurs studerade han forntida inskriptioner i språk som hebreiska, feniciska och arameiska (syrianska). Hans professor på den tiden, professor William A. Ward vid American University of Beirut, förklarade för honom att han hade studenter i Beirut som talade arameiska (syrianska) i hemmet och som kunde läsa dessa inskrifter som om de vore en vanlig dagstidning.
”Jag bestämde mig vid den tidpunkten att jag så gärna ville träffa dessa elever”, berättar professor Charles.
Det blev början till hans forskning vid Harvard University där han studerade gamla arameiska inskriptioner och kom i kontakt med mandéerna vars mandeisk-arameiska språk han studerade. Professor Charles har även publicerat flera artiklar om klassiska och moderna former av det arameiska (syrianska) språket.
När vi talar om framtiden för språket betonar Charles vikten av att föräldrar, lärare och barn måste ta sitt ansvar och bevara det arameiska (syrianska) språket och att ansvaret inte vilar på någon annan.
”Det enda som betyder något för språkets överlevnad är om barnen förvärvar språket och brukar det. Ibland riktar folkgrupper med ett hotat språk felaktigt sina blickar mot språkvetare med förhoppning om att de ska producera ord- och grammatikböcker. Men problemet ligger inte där, utan i barnens bristande språkbruk. Om barnen inte lär sig att använda språket, kommer språket inte att vidarebefordras till framtida generationer. Därför måste bördan av att bevara ett språk vila på föräldrar, barn och deras lärare.”, säger professorn.
Han uttrycker vidare en djup oro för arameiska språkets framtid då de flesta arameisk-talande är utspridda i en fjärran diaspora och snabbt assimileras till sina värdkulturer. Under sådana förhållanden är språket ofta ett av de första offren, även om andra aspekter av samhällets kulturella identitet sparas, säger professorn.
Han berättar att han följer utvecklingen i mellanöstern med sorg i hjärtat och hans förhoppning är att det arameiska kulturavet bevaras för omvärlden.
”Många araméer (syrianer) lider idag av etnisk rensning och andra tragedier i mellanöstern, men utöver detta är de symboler för en obruten kulturell kontinuitet från de tidigaste dagarna av civilisationen. Tragedin i mellanöstern mot araméer (syrianer) har påverkat mig mycket och det är en sorg som jag också bär på ett personligt plan.
Innan samtalet avslutas vill han rikta några ord till Bahro Suryoyos läsare:
”För att bevara mänsklighet, ta vara på det arameiska språket du talar i ditt hem. Det är en ovärderlig skatt som aldrig kan ersättas om den går förlorad.”, avslutar professor Charles G. Häberl.