Markstölder i syrianska (arameiska) byar i Tur Abdin har länge varit ett stort problem för de som vill återvända och bosätta sig i sina hem i dagens sydöstra Turkiet. Nu har en turkisk människorättsorganisation lyft upp frågan i landet.
År 2009 reste World Council of Arameans (då kallat Syriac Universal Alliance) till Tur abdin och avslöjade omfattningen av den än idag aktuella markfrågan. De upptäckte då att markfrågan inte enbart handlade om den turkiska statens konfiskeringsförsök av S:t Gabrielklostret och att nästan alla byar med en syriansk (arameisk) befolkning utsattes för en ökad risk att bli bestulna på sin mark.
Insan Haklari Dernegi (IHD) är en människorättsorganisation vars delegation arbetat med att undersöka stölder av syriansk (arameisk) och yezidisk mark i Tur Abdin sedan 14 april, och den färdiga rapporten bekräftar förtrycket som finns i Tur Abdin.
Rapporten med den turkiska titeln ”Mardin’in Midyat İlçesinde Yaşayan Süryani Ve Ezidî Yurttaşların Mülkiyet Haklarının İhlaline” bygger bland annat på intervjuer med borgmästaren i Midyat Oğuzhan Bingöl, och Syrisk Ortodoxe biskopen Mor Timotheus Samuel Aktas, som bor i S:t Gabrielklostret. Rapporten bekräftar mycket av det som World Council of Arameans tillsammans med dess medlemsorganisationer tagit upp i åratal i bland annat Europarådet och FN. IHD beskriver bland annat hur lokalbefolkningen och myndigheter arbetar tillsammans för att se till så att området fortsätter att vara allt mer tomt på sin syrianska (arameiska) urbefolkning.
Många syrianer (araméer) har berättat om hur de i en iver att återvända hem gjort allt i sin makt för att erhålla rätten till sin mark och egendom i Tur Abdin, men misslyckats. Det ett flertal sedan har blivit utsatta för när man förlorat i domstol är ett scenario där man köper tillbaka den konfiskerade marken för ett högt pris, för att sedan på plats mötas av lokalbefolkningen som hotar de till livet om de inte lämnar omedelbart.
IHD föreslår till slut i sin rapport ett antal åtgärder som de anser ska lösa problemen i området. De kräver att lagfartsförfarandet måste göras om och att lantmäteriet ska registrera lantegendomar på syrianska (arameiska) och yezidiska familjer även om man utvandrat. De anser också att lantmäteriets ansvariga grupp för att mäta ut marken och egendomarna ska ha representanter från de nämnda drabbade folkgrupperna.