Kyrkofädernas arv uppmärksammades vid konferens i Stockholm
Mor Michael den store och Mor Gregorios Yuhanon Bar Hebraeus stod i fokus under konferens i Tensta
Torsdagen den 30 juli samlades ärkebiskopar, präster, forskare, akademiker och församlingsmedlemmar i S:ta Maria Syrisk-ortodoxa kyrka i Tensta för en konferens tillägnad två av den syriska kyrkans mest betydelsefulla gestalter – Mor Michael den store och Mor Gregorios Yuhanon Bar Hebraeus. Konferensen arrangerades av Academy of Syriac Aramaic Language i samarbete med S:ta Maria kyrkan och uppmärksammade 900-årsminnet av Mor Michaels födelse samt 800-årsminnet av Bar Hebraeus.

Kvällen präglades av föreläsningar och samtal om historia, språk, teologi och kulturarv. Samtidigt blev konferensen en påminnelse om den betydelse som dessa kyrkofäder fortfarande har för den syrisk-arameiska traditionen. Deras skrifter och intellektuella arbete utgör än i dag en viktig del av det arv som bevaras genom kyrkan, språket och det fortsatta arbetet med att föra traditionen vidare till nya generationer.
Mor Michael den store och Mor Gregorios Yuhanon Bar Hebraeus levde under olika epoker, men förenades av ambitionen att dokumentera, bevara och utveckla den syriska bildningstraditionen. Deras verk visar hur historia, teologi, filosofi, språk och naturvetenskap samverkade inom den syriska lärdomskulturen. Genom sitt omfattande författarskap bidrog de till att stärka den klassiska syriskan som språk för litteratur, forskning och teologi.

Ett tydligt exempel är Bar Hebraeus verk Awsar Roze, som illustrerar bredden i den syriska lärdomstraditionen. Verket visar att den syriska litteraturen omfattade betydligt mer än religiösa texter och innehöll även omfattande vetenskapligt och filosofiskt material. Intresset för dessa skrifter spreds tidigt även utanför den syrisktalande världen. Redan under 1600-talet studerade europeiska forskare verket. Den engelske ärkebiskopen James Ussher använde ett manuskript av Horreum Mysteriorum i sitt arbete med den syriska Peshitta-bibeln, och även Dudley Loftus samt biskop Brian Walton hänvisade till materialet i sina publikationer, däribland London Polyglot från 1657. Detta illustrerar att den syriska lärdomstraditionen även haft betydelse för den europeiska forskningen.
Konferensen lyfte också fram den aktualitet som kyrkofädernas arv fortfarande har. Ett språk bevaras inte enbart genom att talas utan också genom att läsas, skrivas och undervisas. På samma sätt förs ett kulturarv vidare genom kunskap och förståelse för den historia som format ett folk. Kyrkofädernas skrifter har därför fortsatt stor betydelse för den som vill fördjupa sig i den syriska kyrkans historia, språk och litterära tradition.
Under konferensen medverkade flera gäster från Sverige och utlandet, däribland Mor Severios Roger Akhrass, Mor Julius Hanna Aydin, Dr. Jakob Thekkemparampil, Dr. Dorotea Weltecke och Dr. Gabriel Rabo. Deras medverkan speglade det breda internationella intresset för den syriska kyrkans historia och den akademiska forskning som bedrivs kring dess språk och litteratur.
För den syrisk-arameiska gemenskapen i Sverige har sådana arrangemang en särskild betydelse. Många lever i dag långt från de historiska områden där denna kultur och kyrkliga tradition vuxit fram. Samtidigt finns arvet kvar genom kyrkorna, språket, litteraturen och de traditioner som förs vidare inom familjer, församlingar och föreningar. När yngre generationer får möjlighet att ta del av denna historia stärks också förståelsen för det kulturarv som de är en del av.

Konferensen i S Maria kyrka blev därmed inte bara en uppmärksammande av två betydelsefulla kyrkofäder, utan också ett tillfälle att lyfta fram den syrisk-arameiska bildnings- och kulturtradition som fortsatt har en viktig plats i vår samtid.
Bahro Suryoyo
