Den 27 augusti invigdes Sveriges första äldreomsorgsavdelning med syrianskspråkig inriktning på Tornets vård- och omsorgsboende i Botkyrka. Satsningen är en milstolpe för den syrianska gruppen i Sverige och aktualiserar en fråga som blir allt viktigare: hur skapar man en äldreomsorg som också tar hänsyn till språk, kulturell bakgrund och den enskildes livshistoria?
Den syrianska etableringen i Sverige har pågått i mer än ett halvt sekel. De första större grupperna kom under 1960- och 1970-talen och under årtiondena som följde växte en av Europas största syrianska diasporor fram i landet. Föreningar bildades, församlingar organiserades, kyrkor byggdes och med tiden etablerades en omfattande verksamhet inom kultur, idrott, företagande och andra delar av samhället.
Den generation som stod i centrum för denna etablering har nu blivit äldre. Många av dem som kom till Sverige som unga vuxna är idag i 70-, 80- eller 90-årsåldern och behovet av äldreomsorg ökar. Invigningen på Tornet bör ses mot den bakgrunden. För första gången finns nu en svensk äldreomsorgsavdelning där syrianska språket är en uttalad del av verksamhetens inriktning.
Det är betydelsefullt av flera skäl. Språk inom äldreomsorgen handlar i första hand om kommunikation och säkerhet. En äldre person måste kunna beskriva sina behov, berätta om smärta och sjukdom, förstå instruktioner och kommunicera med den personal som ansvarar för den dagliga omsorgen. För personer som har svenska som andraspråk kan detta bli svårare med stigande ålder.
Frågan blir särskilt relevant vid demens och annan kognitiv svikt. Det förekommer att senare inlärda språk försvagas medan modersmålet, som lärts in tidigt i livet, finns kvar längre. En person som under stora delar av sitt vuxna liv har kunnat kommunicera väl på svenska kan därför senare i livet få ett betydligt större behov av sitt modersmål.
I det perspektivet är en syrianskspråkig avdelning inte främst en symbolisk eller kulturell satsning. Den kan ha en direkt funktion i omsorgen. Möjligheten att förstå och bli förstådd kan minska missförstånd och skapa bättre förutsättningar för personalen att bedöma den äldres behov.
Språket är bara en del
Samtidigt innebär en språkprofilerad äldreomsorg mer än att personalen behärskar syrianska. En människas bakgrund påverkar också vilka miljöer, maträtter, högtider, musik och sociala sammanhang som känns bekanta. En fungerande inriktning behöver därför bygga på en bredare förståelse för de människor som bor på avdelningen.
För många i den äldre syrianska generationen har exempelvis kyrkan och föreningslivet spelat en central roll under större delen av livet. Församlingarna har inte enbart haft en religiös funktion utan också fungerat som sociala mötesplatser där språk, kultur och gemenskap har upprätthållits. Att förstå sådana sammanhang kan vara relevant även inom äldreomsorgen, utan att omsorgen för den skull ska utgå från att alla människor har samma intressen eller behov.
Det viktiga är individualiseringen. Två personer med samma språkliga eller kulturella bakgrund behöver inte vilja ha samma typ av omsorg. En syrianskspråkig inriktning bör därför inte innebära att en färdig kulturell mall läggs på de boende. Den bör istället ge personalen ytterligare verktyg för att förstå den enskilda människan.
En generation som varit med och byggt det syrianska Sverige
Invigningen har också en historisk dimension. Den generation som nu börjar behöva äldreomsorg är i stor utsträckning samma generation som byggde upp det organiserade syrianska livet i Sverige.
De första årtiondena handlade mycket om etablering. Många arbetade inom svensk industri, restaurang, service och andra delar av arbetsmarknaden samtidigt som familjer skulle etableras i ett nytt land. Parallellt byggdes ett omfattande förenings- och församlingsliv upp. Det krävdes lokaler, organisationer och ekonomiska resurser, ofta under perioder då gruppen fortfarande hade begränsade sådana.
Nästa generation fick andra förutsättningar. Barn och barnbarn utbildade sig och etablerade sig inom näringsliv, offentlig sektor, akademi, politik, kultur och idrott. Den syrianska gruppen är idag en etablerad del av det svenska samhället.
Det innebär samtidigt att nya frågor uppstår. Under lång tid låg mycket av det organisatoriska fokuset på ungdomar, utbildning, kultur, språk och integration. När den första generationen nu når hög ålder blir äldrefrågorna en allt tydligare del av samma utveckling.
Sveriges första syrianskspråkiga äldreomsorgsavdelning är därför en milstolpe just eftersom den markerar denna förändring.
Ett initiativ som drivits under flera år
Satsningen på Tornet har föregåtts av ett politiskt arbete som pågått under flera år. Initiativet till en äldreomsorg med syrianskspråkig inriktning togs av Kristdemokraterna i Botkyrka och frågan har drivits av Yusuf Aydin (KD). Genom det nuvarande politiska samarbetet inom Botkyrkas bästa har satsningen kunnat genomföras.
Vid invigningen den 27 augusti deltog Yusuf Aydin tillsammans med vård- och omsorgsnämndens ordförande Kia Hjelte (M) och Brayam Danho (M). Närvaron från båda partierna speglar också det politiska samarbete inom vilket verksamheten nu har blivit verklighet.
Att frågan har tagit flera år från initiativ till genomförande är inte särskilt förvånande. Att skapa en ny inriktning inom äldreomsorgen kräver mer än ett politiskt beslut. Personal, kompetens, organisation och långsiktighet måste finnas på plats. Det verkliga måttet på satsningens framgång kommer därför inte att vara själva invigningen utan hur verksamheten fungerar över tid och hur den upplevs av de boende och deras anhöriga.
Det syrianska civilsamhället fanns representerat
Vid invigningen deltog även representanter från det syrianska civilsamhället. Från kyrkans styrelse närvarade ordförande Said Bchar, vice ordförande Rima Cicek och styrelseledamoten Seeman Antar.
Civilsamhället kan också få en relevant roll kring en verksamhet av detta slag. De syrianska församlingarna och föreningarna har lång erfarenhet av verksamhet riktad till äldre och av språk- och kulturfrågor. Kontakten mellan äldreomsorgen, anhöriga och civilsamhället kan därför bidra till aktiviteter och sociala sammanhang för de boende, förutsatt att det sker utifrån de äldres egna önskemål.
Här finns även en fråga som ibland hamnar i bakgrunden när äldreomsorg diskuteras: ensamhet. God äldreomsorg handlar inte enbart om vård, medicinering och praktisk hjälp. Den sociala dimensionen har stor betydelse, särskilt för personer som tidigare haft ett omfattande familje-, förenings- eller församlingsliv.
En ny fas för den syrianska gruppen i Sverige
Invigningen på Tornet visar också hur den syrianska närvaron i Sverige har förändrats. Frågorna som var centrala för gruppen för fyrtio eller femtio år sedan är inte nödvändigtvis desamma som idag. Då handlade mycket om etablering, arbete, bostäder, språk och möjligheten att organisera ett förenings- och församlingsliv. Senare blev utbildning, representation och deltagande i det svenska samhället allt viktigare.
Nu tillkommer äldreomsorgen.
Det är en naturlig konsekvens av att en invandrad grupp blir en permanent och generationsöverskridande del av ett land. Människor kommer inte längre till Sverige enbart som invandrare. De lever hela sina liv här, får barn och barnbarn här och blir så småningom gamla här.
Därför behöver även de institutioner som möter människor i livets senare skeden utvecklas i takt med befolkningen.
Det betyder inte att språk eller kulturell bakgrund ska ersätta de professionella krav som ställs på äldreomsorgen. Tvärtom. Grundläggande kvalitet, medicinsk säkerhet, kompetent personal och god omsorg måste alltid komma först. Men språkkompetens och kulturell förståelse kan vara delar av samma kvalitet.
Det är också där betydelsen av satsningen på Tornet i första hand bör sökas.
En milstolpe – men arbetet börjar nu
Den 27 augusti 2026 kommer att kunna noteras som datumet då Sveriges första äldreomsorgsavdelning med syrianskspråkig inriktning invigdes. Det är i sig historiskt och en tydlig milstolpe för den syrianska gruppens mer än femtioåriga historia i Sverige.
Men en invigning är samtidigt bara början.
Det viktiga framöver blir innehållet: att det finns tillräcklig språkkompetens, att verksamheten håller hög kvalitet, att de boendes individuella behov står i centrum och att inriktningen blir en faktisk del av vardagen snarare än en etikett på verksamheten.
Lyckas det kan satsningen visa något viktigt om vad en modern och personcentrerad äldreomsorg kan innebära.
För den äldre som behöver omsorg är de stora samhällsperspektiven trots allt sekundära. Det avgörande är betydligt mer konkret: att få rätt hjälp, känna trygghet och kunna kommunicera med människorna omkring sig.
För den första generationens syrianer i Sverige innebär det också något som för femtio år sedan knappast stod högst på dagordningen när de försökte etablera sig i sitt nya land – möjligheten att en dag bli gammal i Sverige och få delar av sin omsorg på sitt eget språk.
Det är där den verkliga betydelsen av den 27 augusti ligger.
En ny avdelning har öppnat på Tornets vård- och omsorgsboende. Samtidigt har ännu en del lagts till berättelsen om den syrianska gruppens etablering och utveckling i Sverige.
Och den här gången handlar berättelsen om rätten till en trygg och värdig ålderdom.