"Utan folkets engagemang står organisationerna maktlösa"

SVERIGE Syrianska ungdomsförbundet (SUF) har sedan självständigheten den 18 oktober 1992 växt till en komplex organisation med allt större ansvarsområden. Idag har SUF 32 medlemsföreningar med drygt 14 000 medlemmar runtom i landet. Michel Sauma berättar om sitt arbete som ordförande för SUF.

Hur länge har du arbetat på SUF?
- Jag är förtroendevald ordförande och tillsammans med en fantastisk styrelse har vi varit verksamma sedan april 2009. Dessförinnan var jag vice ordförande i SUF sedan mars 2008. Som ordförande arbetar jag ideellt och helhjärtat och har det yttersta ansvaret gentemot medlemmarna. Det är en tuff utmaning men det är samtidigt väldigt givande att få vara med om att förändra och bidra.   

Vilka är SUF:s målsättningar?
- Den uttalade målsättningen är att SUF ska tillvarata de syrianska (arameiska) ungdomarnas intressen på det kulturella och sociala planet. Men det betyder mer än vad meningen förtäljer.

- Vi är ett folk som lever i diasporan och detta är inte alltid till fördel eller något som är till gagn för vårt folk. SUFs målsättning och strävan är att vara huvudorganisation när det gäller att upplysa, förmedla och efterleva vår kultur samt att skapa samhörighet för ungdomarna. Vi är och ska fortsätta vara en gemensam nämnare för alla syrianska (arameiska) ungdomar i Sverige.
 
Vilka mål har ni lyckats genomföra på SUF?
- SUF har sedan starten eftersträvat att verkställa sin uppgift. Jag vill med stolthet påstå att SUF har lyckats med sina målsättningar. Vi är ett brett förbund som arbetar hårt mot assimilering och för en sund och balanserad integration i diasporan. Emellanåt kan dessvärre organisationen drabbas av tillfälliga svackor där vi tappar fokus från kärnan.

Vilken är din och SUF:s vision?
- Visionen är att vara huvudorganisation för alla syrianska (arameiska) ungdomar. Detta innebär att SUF ska kunna tillgodose våra ungdomar med den information och kunskap om sig själva så att de ska kunna känna sig trygga med sin identitet. Vår identitet har utsatts för hårda prövningar under historien, och vetskapen om detta måste vi respektera och hedra. Jag anser att visionen som SUF strävar mot är inom räckhåll, bara vi arbetar på ett strukturerat och klokt sätt.

Hur ser du på år 2010 för SUF?
- Situationen för SUF 2010 är väldigt unik. Vi har begränsade resurser vilket kan bli påfrestande för organisationen. Det kommer att bli många tuffa utmaningar som jag tror kommer att utveckla SUF till en stabil organisation. Vi är medvetna om att utmaningarna kräver mycket fokus på de lokala delarna i organisationen. Våra krafter kommer vi därför att läggas på att bygga starka relationer till lokalföreningar i syfte att styra organisationen bättre. Jag är övertygad om att 2010 kommer att vara det år då SUF utvecklas.

Hur tycker du att SUF har utvecklats sedan starten och fram till idag?
- SUF har genomgått en stor förändring genom åren. Från början var SUF en sektion under Syrianska riksförbundet till att några år senare bli ett nationellt språkrör för många frågor för det syrianska (arameiska) folket.

- I början av andra millenniet byggde SUF starka band även internationellt och byggde därmed ett starkt samarbete med SUA. Detta gör SUF till en väldigt komplex organisation som kräver rätt man eller kvinna på rätt plats. Jag vill till och med påstå att SUF växte till något mer än bara ett nationellt ungdomsförbund som enbart arbetar med ungdomsfrågor. Detta har satt sina spår och jag tror att steget till det internationella planet togs med alltför stor entusiasm och att man ibland glömde bort att tänka på komplexiteten i organisationen. Eftersom en växande organisation kräver sin vård och service för att utvecklas kan snabba satsningar på okänd mark få organisationen i gungning.

- Idag är SUF ett ungdomsförbund som har för avsikt att ta tillvara på syrianska (arameiska) ungdomars intressen i Sverige och det kräver att man fokuserar på de saker som ligger närmast våra medlemmar. Jag tror benhårt på att prövningar och nya utmaningar enbart kan stärka en organisation och de människor som arbetar i den. Det krävs bara att arbetet bedrivs med noggrannhet, eftertanke och en stor portion omsorg.

Hur tycker du att kommunikationen mellan de syrianska organisationerna fungerar? Vad är bra och vad kan bli bättre?
- All typ av kommunikation är av vikt när vi verkar utanför vår individuella sfär. Själv anser jag att kommunikationen mellan de fyra största syrianska (arameiska) organisationerna är mycket bra. Vi har regelbundna möten och öppna samtal med varandra där vi ta upp våra agendor och samarbeten. Vi finner ett stort stöd hos varandra och de flesta har nog sett de arrangemang och som bygger på våra gemensamma kraftansträngningar.

- Det är klart att vi alltid eftersträvar att förbättra saker i organisationerna men något som skulle kunna bli bättre är nog om man hade mer tid. Alla som arbetar ideellt i organisationerna gör detta på sin fritid och efter förvärvsarbeten vilket ibland kan begränsa organisationsarbetarnas fulla potential. Rent konkret är det svårt idag att köpa sig tid men förbättringsmöjligheter finns självklart.  

Har du Michel något mer att tillägga i den här diskussionen?
- Jag skulle vilja ta tillfället i akt och belysa vikten av våra syrianska (arameiska) organisationer i vårt samhälle. Idag symboliserar våra organisationer vårt folk, men utan folket och folkets eget engagemang står organisationerna maktlösa. Vi befinner oss i en tid där folk alltmer är stressade och upptagna med alla dagliga bestyr att mycket lite eftertanke avsätts åt vår etniska tillhörighet. Vi måste vara mer rädda om vårt ursprung och ta hand om det med silkeshandskar om vi vill se flera generationer syrianer (araméer) utöva sin kultur. Jag vill därför uppmana er alla att vara med och bidra till ett starkt och rikt organisationsliv.