Wallström: Nej till skyddszon på Nineveslätten

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Europaparlamentet sa nyligen ja till en resolution om en skyddszon på Nineveslätten. Men i utrikesministerns svar till Robert Halef och Sofia Damm, kan man läsa att hon inte anser att det är rätt väg att gå.

”Regeringen ser inte att särskilda frizoner för olika utsatta minoriteter skulle lösa de problem som råder i Irak då sådana zoner av erfarenhet är svåra att upprätthålla”, skriver utrikesminister Margot Wallström (S) som svar på två riksdagsfrågor.

Margot Wallström svarade Sofia Damm (KD) och Robert Halef (KD) som beskrev att situationen i Irak för syrianer (araméer) och de andra minoriteterna är mycket oroande, vilket de fick medhåll om från utrikesministern.

”Samstämmiga rapporter visar på grova, systematiska och omfattande övergrepp av de mänskliga rättigheterna och överträdelser av internationell humanitär rätt. Religiösa och etniska minoritetsgrupper samt kvinnor och barn är särskilt utsatta.”

Europaparlamentet röstade för två veckor sedan igenom en resolution som innebär att EU vill se en skyddszon på Nineveslätten. Regeringen anser dock att en skyddszon riskerar att göra mer skada än nytta och enligt utrikesministern har tidigare försök visat att det är ett dåligt alternativ med risk att bli en dödsfälla för redan utsatta människor.

Utrikesministern avslutar med att säga att hon anser att det på sikt krävs en långsiktig politisk lösning på situationen i Irak. De omtvistade områdena som utgör minoriteternas hemvist förblir en av de främsta utestående frågorna som måste lösas av irakierna själva, inom ramen för Iraks författning menar Wallström.

”Fredlig samexistens är den väg framåt som eftersträvas av de flesta aktörer. De militära medel som krävs för att långsiktigt skydda utsatta grupper måste vara sprungna ur denna process. Sverige, tillsammans med EU och FN, gör allt för att på olika sätt stödja den.”