Lidandet får oss att för evigt minnas 2014

Redaktionen ser tillbaks på året som gått och sammanfattar vad som tagit mest utrymme i nättidningen.

Det fanns många händelser och minnen att lyfta upp från 2014. Allt ifrån fina initiativ till framgångar för personer och organisationer har uppmärksammats och vi har även fått bevittna stora och historiska händelser. Tidigt på året nåddes vi av nyheten att den syrisk-ortodoxa kyrkans patriark var svårt sjuk och följde händelserna som ledde till hans evige vila samt utnämnandet av hans efterträdare. Vi har även kunnat följa aktivt politiskt arbete från framför allt World Council of Arameans (WCA) men även från bland andra Syrianska-Arameiska ungdomsförbundet (SAUF) som lagt större vikt än tidigare på det med deltagande i allt ifrån Almedalsveckan till representation i FN.

Det som däremot genomgående har kantat redaktionens vardag och som har gjort 2014 till ett år vi kommer att minnas är en nyhetsbevakning som har varit oerhört dyster. Siffror från människorättsobservatorier visar att detta år har varit det blodigaste av alla under det pågående inbördeskriget där en stor del av de som drabbas allra värst är syrianer (araméer). När situationen var så ödesdiger så ville man inte föreställa sig att situationen skulle bli ännu värre efter att halva året gått, då katastrofen i Irak tog fart på riktigt. Islamistiska extremister har mördat, våldtagit och förslavat syrianer (araméer) och andra minoriteter i området och tömt städer på hela befolkningar under hot.

Världssamfundet tillsammans med regeringarna i de drabbade länderna har varit oense och har vägrat åsidosätta sina intressen för att få ett slut på de enorma humanitära katastroferna som råder i länderna. Den enda önskan som vi på redaktionen har inför 2015 är således att vi får bevittna ett slut på lidandet och att vi för första gången på närmare fyra år ska kunna rapportera om någonting positivt från Syrien och Irak. Då över tio miljoner människor tvingats fly och hundratusentals har gått bort så vet vi även att många av våra läsare är direkt berörda av kriserna personligen genom egna upplevelser, genom anhöriga och som medmänniskor till de som är mest utsatta. Vi inleder därmed detta år med att ägna våra tankar åt de drabbade och er alla som på något vis berörts av dessa hemskheter.